Carmen Moves är en lekfull och lustfylld dansopera om kärlek, åtrå och passion. Med operasångare, dansare, kör och Folkoperans orkester. I Carmen Moves vävs musik av Georges Bizet och Rodion Sjtjedrin ihop.

Carmen Moves är ursprungligen ett dansverk med titeln Carmen Suite av den ryske kompositören Rodion Sjtjedrin. Den är baserad på musik från Georges Bizets opera Carmen, arrangerad för stråkar och slagverk. Folkoperan återinför Georges Bizets operamusik och sången i verket.

Musikaliskt sammanför vi det bästa från två världar– den fysiska rörelsen och rösten. Sjtjedrins Carmens Suite är skriven för stråkar och slagverk. Även Bizets arior och körpartier arrangeras med den orkestersättningen. Det är en färgrik, svängig och dramatisk musik med en omedelbar och instinktiv kraft. 

Regissör är koreografen Örjan Andersson som har sin utgångspunkt i rörelsen och kan ge operasångarna fysiska uttryck. Med en musikalisk lyhördhet behärskar han både det finstilta och det dynamiska uttrycket i scenrummet. I Carmen Moves möts dansare och sångare i ett verk där människans längtan efter kärlek, oberoende av ålder, är central.

Örjan Andersson arbetar som koreograf både i Sverige och utomlands. 2011 tilldelades han Svenska Dagbladets operapris. Han är ett av de stora namnen inom den samtida dansen. I Sverige har han skapat verk för bland andra Cullbergbaletten, Kungliga Operan, Dramaten, Skånes Dansteater och Norrlandsoperan. Han har även jobbat som koreograf ibland annat i Schweiz, Spanien, Italien, Tyskland och Nederländerna.

spela carmen moves-spelet

I samband med premiären av Carmen Moves på Folkoperan den 10 februari krockade två dansare så hårt att premiären fick ställas in. Den ena bröt näsan och den andra svimmade. Dagen efter premiären stod båda på scenen igen och premiären kunde genomföras. Nu har Folkoperan tagit fram ett säkerhetsspel där medverkande artister kan träna på att inte krocka med varandra. Testa spelet du med!

Obs! Fungerar endast på dator! Med mobilen riskerar du att krocka på stan.

animerad bild på en näsa som håller på att krocka med en dansare. Från webbspelet Carmen Moves-spelet

Bilder

Titta

Carmen Moves repetition
Carmen Moves - en opera i ständig rörelse

Musikalisk fusionsenergi

Efter premiären på baletten Carmen Suite av Rodion Sjtjedrin i Moskva 1967 var kulturminister Jekaterina Furtseva inte övertygad. ”De ska inte få göra en hora av Carmen, det spanska folkets hjältinna!” utbrast kulturministern. Och musiken var ”en förolämpning mot Georges Bizets mästerverk”. På bägge punkterna hade hon misstagit sig: Bizets original handlar om sexualitet; och musiken var arrangerad och omkomponerad av en tonsättare som hyste den största aktning för Bizets musik – som till och med var ”rädd för Bizet: vad man än tar sig till med den musiken kommer alla bli besvikna.” Så han kände sig nödgad att skapa något som skilde sig så mycket som möjligt från originalet.

Kulturminister Furtseva ville på sovjetiskt vis förbjuda verket. Det töväder som anats när Chrustjov tog över efter Stalin, hade nu under partisekreterare Brezjnev börjar frysa till igen. Det krävdes ett ingripande från Dimitrij Sjostakovitj för att lyfta bannbullan. Ändå var tonsättaren till Carmen Suite inte någon radikal dissident. Rodion Stjedrijn kan snarare ses som en musikalisk kameleont. I hans verksförteckning hittar vi influenser från allt mellan en moderat tolvtonsinfluerad modernism, jazz och ryskortodox kyrkomusik. Och med den i hemlandet så kontroversiella Carmen Suite fick han sitt internationella genombrott.

Dramatik och komik

Vad var det då kulturminister Furtseva hade hört? Framför allt en mycket personlig instrumentation, säger Folkoperans musikaliska ledare Marit Strindlund. ”Slagverk och stråkar. Inga blåsare. Slagverket är mycket omfattande, här finns allt från marimba och vibrafon till claves och en s k gurka – guiro. Instrument som överhuvudtaget inte fanns i orkesterpaletten på Bizets tid.” Sjtjedrin leker också med tematiken. ”Han är omväxlande dramatisk och komisk. Men det är inte bara instrumentationen som är hans egen, han har också arbetat med strukturen. Musiken är någorlunda kronologisk, jämfört med operan, men han har också kastat om musiknummer och plockat in stycken från andra Bizetverk, bland annat hans L’Arlésienne-svit. ”

Dramatisk och komisk? Jag frågar Marit Strindlund hur humor uppstår i musik. ”I krocken mellan det väntade och det oväntade, eller hur? Ta till exempel stället i Toreadorarian, när vi helt plötsligt bara hör ackompanjemanget. Inom oss kan vi sjunga med i melodin – men vi får den inte! Där leker han med lyssnaren.”

Röst, kropp och stora känslor

Och nu har alltså Sjtjedrins bearbetning av Bizets opera utsatts för en egen bearbetning! ”Målet var att skapa ett verk som skulle bli en fusion, ett samarbete mellan dans och sång, där de båda komponenterna är jämbördiga med varandra”, säger Marit Strindlund. ”Inte som i artonhundratalets grand opéra-tradition, där balettavsnitten var ett slags underhållande intermezzon som sprängdes in i handlingen. Här försöker vi skapa ett verk som på allvar förenar röst och kropp som uttryck.”

I processen att arbeta in sånginslag från operan utgick Folkoperans konstnärliga team från Sjtjedrins svit, som är ett destillat av Bizets Carmen. ”Vi berättar egentligen inte den traditionella historien om Carmen, Don José och Escamillo”, säger Marit Strindlund. ”Istället fokuserar vi på de stora känslorna. Det gör också Sjtjedrin, och då har vi ur operan valt den musik som ger uttryck åt de här stora känslorna.”

Återträff efter 50 år

Nu kommer tonsättaren och arrangören Olov Helge in i bilden. Hans uppdrag blev att sätta ihop dessa delar till en ny helhet. Sjtjedrin har beskrivit sitt arbete med Bizets musik som ett ”kreativt möte mellan konstnärer”. Är det så Olov Helge ser på saken? ”Nja. Jag är stor beundrare av Bizet, han är oerhört kreativ. Bizet är inte praktiker när han orkestrerar, han är känslomänniska. Men i arbetet med att anpassa originaldelarna från operan har jag så klart plockat lite idéer från Sjtjedrin. Det här arbetet är ju i stora delar ett hantverk. Men utmaningen har varit att arrangera om sångpartierna utan att ha tillgång till blåsare. Man får inte det här trombontrycket så att säga, och då får man ta till stor trumma och cymbal.” Hur ser då Olov Helge på sin roll i det här arbetet? ”Jag har velat få fram något som är roligt att lyssna på och som får de här båda, Bizet och Sjtjedrin, att hänga ihop. Och försöka få fram dramat i Carmen.”

Så möts då rörelse och röst i Folkoperans version. Och här möts också Sjtjedrin och Bizet igen efter femtio år! Och i detta nya möte uppstår nya överlagringar, där vi ibland får höra samma sak två gånger, men uttryckt på olika sätt. ”Ibland blir dansen en reflektion över den underliggande handlingen, ibland är det sången som kommenterar dansen”, säger Marit Strindlund. ”Kanske har vi skapat ett nytt allkonstverk.”

Magnus Lindman, dramaturg

Lyssna

Carmen Moves - Habaneran

Miriam Treichl, Adolf Fredriks kammarkör och Folkoperans orkester framför Habaneran av Bizet och Sjtjedrin, ur föreställningen Carmen Moves.

Carmen Moves - Toreadorarian

Kosma Ranuer och Folkoperans orkester framför Toreadorarian. Musik av Bizet och Sjtjedrin, ur föreställningen Carmen Moves.

Carmen Moves - Blomsterarian och duetten Carmen/Don José

Markus Pettersson framför Blomsterarian. Markus Pettersson och Miriam Treichl framför duetten Carmen och Don José. Med Folkoperans orkester. Musik av Bizet och Sjtjedrin, ur föreställningen Carmen Moves.

Operapodden #25

Hur är det att koreografera en operasångare? Och hur känns det för en operasångare att till stor del dansa på scen? Hör Ditte Hammar samtala med koreograf Örjan Andersson och operasångare Kosma Ranuer om dansoperan Carmen Moves.

Dela: