“…ett vackert och rent koncept som övertygar…”
— nummer.se

“Modernt och fyndigt…”
— UNT

2013 är det Wagnerår och på Folkoperan gör vi Wagner på vårt sätt. Inspirerad av pianomusikens guldålder skapar vi ett gnistrande möte mellan tre pianister och en elektronmusiker. Musikarrangemanget görs av far och son Carl-Axel Dominique och Jonas Dominique i samarbete med Joakim Unander, Johan Ullén ochBo Wannefors. Regi: Melanie Mederlind.

I Den flygande holländaren av Richard Wagner berättar vi historien om två individer som trotsar sitt öde och som i varandra ser en räddning. Wagner har utgått från myten om den flygande holländaren, som dömdes att segla på haven i evighet tills han hittade trogen kärlek. Men är myten en konstruktion? Senta är den som måste välja vad hon ska tro på.

Bilder

Kosma Ranuer (holländaren) i Den flygande holländarenFolkoperans damkör, Susanna Levonen (Senta) i Den flygande holländarenKosma Ranuer gör rollen som Holländaren.

Titta

Följ med bakom kulisserna på Den flygande holländaren.
Smakprov från repetition av Den flygande holländaren på Folkoperan.

Om Den flygande holländaren

2013 är det Wagnerår och på Folkoperan gör vi Wagner på vårt sätt. I Den flygande holländaren skapas en annorlunda klangvärld, inspirerad av den virtuosa pianomusikens guldålder. Folkoperan har låtit göra ett dynamiskt vidlyftigt arrangemang för tre flyglar och en elektronmusiker. Det är rikt varierat, färgat och hämtar inspiration från den ungerska kompositören och en av historiens främsta pianister Franz Liszt och hans starka förhållande till Wagner och hans musik.

Av Wagners alla operor är Holländaren den som bäst lämpar sig för en bearbetning av detta slag. Hans böljande tonmåleri över havens rullande vågor kommer att finna sig väl tillrätta i händerna på våra pianister. Mats Lindströms elektroakustiska musik ger Wagners havsmusik, och den ibland klaustrofobiska känslan i detta kammarspel, en ny dimension.

Musikarrangemanget görs av far och son Carl-Axel Dominique och Jonas Dominique i samarbete med Joakim Unander, Johan Ullén och Bo Wannefors.

Carl-Axel Dominique är även en av de tre pianisterna i Den flygande holländaren på Folkoperan. Men han är inte enbart klassisk pianist utan ägnar sig även åt jazz och populärmusik. Han har skrivit musik till filmer, revyer, pjäser och musikaler, tonsatt Sånger ur Aniara för bl.a. Tommy Körberg och spelat fyrhändigt med sin fru Monica Dominique. 1973 vann han och Monica Melodifestivalen med Sommaren som aldrig säger nej. Varje jul sedan 1981 framför han Messiaens pianomaraton Tjugo betraktelser över Jesusbarnet i Storkyrkan i Stockholm. 2009 blev han invald i Musikaliska Akademien.

Jonas Dominique har, förutom att dirigera en mängd produktioner på Folkoperan, även dirigerat på bl.a. Värmlandsoperan, Parkteatern, Vadstena-Akademien, NorrlandsOperan och Kristina från Duvemåla av Benny Andersson på Cirkus. Jonas är även kontrabasist i grupperna Rebaroque och Tango Libre. 2013 är han aktuell som kompositör av operan M/S Aurora för Cantemuskören på Berwaldhallen (2013).

Det sceniska teamet består av regissör Melanie Mederlind, scenograf Anne Ehrlich, ljusdesigner Carina Persson, kostymör Ulrika van Gelder samt mask- och perukmakare Therésia Frisk. Berättelsen som baserar sig på myten om den mystiske flygande holländaren väljer de att tolka utifrån rollgestalten Senta, som här sjungs av sopranen Susanna Levonen. Holländaren sjungs av Kosma Ranuer. Medverkar gör även Folkoperans kör.

Melanie Mederlind regisserar Den flygande holländaren på Folkoperan. Hon examinerades från Dramatiska institutets regiutbildning 2004. Hon har etablerat sig som regissör av främst tyskspråkig samtida dramatik. Hon regisserade bland annat den svenska scenpremiären för Elfriede Jelinek. Hon nominerades till Hedda-priset 2008 för bästa regi, för sin produktion Ulrike Maria Stuart på Nationaltheatret i Oslo. Hon har regisserat en mängd teaterpjäser både på Folkteatern i Göteborg (där hon sedan 2009 är artist in residence), Malmö stadsteater, Riksteatern/Riks Drama och Helsingborgs stadsteater. Hon var senast aktuell med The Strindberg Project med Cullbergbaletten på Dansens Hus.

Detta är en berättelse om två individer som trotsar sitt öde och som i varandra ser en räddning. Wagner har utgått från myten om den flygande holländaren, som dömdes att segla på haven i evighet tills han hittade trogen kärlek. Men är myten en konstruktion? Senta är den som måste välja vad hon ska tro på.

Den flygande holländaren har premiär på Folkoperan 6 februari och spelas till och med 24 mars 2013.

Lyssna

Handling

Akt 1

Skepparen Daland har med sitt folk sökt lä för en storm i en bukt nära sitt hem. Dit kommer också den flygande holländaren, som är dömd av djävulen att för evigt segla runt på haven. Vart sjunde år tillåts holländaren gå i land för att hitta en trogen kvinna som kan bryta förbannelsen. Sju år har nu gått. Daland imponeras av holländarens rikedomar. Han bjuder hem honom och lovar honom sin dotters hand mot rikedomarna. 

Paus

Akt 2

Hemma väntar dottern Senta tillsammans med sina vänner på Daland och sjömännens återkomst. Hon känner till historien om den flygande holländaren och hon känner sig besläktad med hans öde. Hennes intresse för holländaren gör hennes fästman Erik svartsjuk och han varnar henne; holländaren kommer att bringa olycka. När hennes far presenterar Senta för holländaren känner hon sig genast dragen till honom. Hon lovar att dela hans liv och öde och svär honom evig trohet.

Akt 3

Holländarens båt kastar en spöklik dyster stämning över förlovningen mellan Senta och holländaren. De dödas vålnader uppenbarar sig och skrämmer norrmännen. Erik försöker ännu en gång förklara för Senta att hon begår ett misstag och påminner henne om det kärleksbevis hon en gång gett honom. Holländaren råkar höra samtalet och tror att Senta har svikit honom. Han tänker fly med sitt skepp ännu en gång ut till havs.

Ladda ner den berättelse av Heinrich Heine som fungerade som inspiration för Wagner när han skrev librettot till Den flygande holländaren.

Dokument