Folkoperans uppmärksammade uppsättning Förklädd gud går på Sverigeturné till fem städer i samarbete med lokala körer och orkestrar. Lill Lindfors och Pia Johansson alternerar som recitatörer och delar scen med dragspelsvirtuosen Lelo Nika, romska EU-medborgare, sångsolister och vokalensemble från Folkoperan. 

Folkoperans Förklädd gud försöker se människan bakom den yttre skepnaden. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden? Förklädd gud är Lars-Erik Larssons lyriska svit från 1940 med text av poeten Hjalmar Gullberg. Lill Lindfors alternerar med Pia Johansson som recitatörer av Hjalmar Gullbergs text. Medverkar gör också romska EU-medborgare, sångsolister och vokalensemble från Folkoperan samt lokala körer. Lars-Erik Larssons älskade musik framförs av dragspelsvirtuosen Lelo Nika tillsammans med lokala orkestrar. Turnén inleds i Västerås den 4 oktober och fortsätter därefter till Uddevalla, Vara, Trollhättan och Umeå.

I den antika grekiska gudasagan fick guden Apollon som straff att vandra förklädd bland människor på jorden. Med hjälp av denna saga om människovärde kommenterade poeten Hjalmar Gullberg samtidsmänniskan. Han blev starkt berörd av judarnas situation i Tyskland, vilket satte avtryck i diktsviten Förklädd gud. Frasen ”Ej för de starka i världen, men de svaga” inleder verket. 

Verket är förunderligt ljust och djupt humanistiskt. En besvärjelse över det heliga och okränkbara i människan. Hjalmar Gullberg får oss att inse att varje gång vi värderar en medmänniska efter hennes yttre, hennes materiella ställning, hennes kulturella eller etniska bakgrund, efter hennes kön eller ålder, så gör vi i själva verket våld på något heligt i oss själva, säger regissören Malin Stenberg.

Sverigeturnén är en del i Folkoperans projekt ”Att ha en röst” som syftar till att låta många röster höras och att undersöka körens och operaformens förhållande till varandra. Opera ska vara relevant och i projektet möts amatörer och proffs på lika villkor. Projektet genomförs med stöd från Svenska Postkodstiftelsen och Kulturrådet. Turnén i Uddevalla, Trollhättan och Vara genomförs med stöd av Västra Götalandsregionen.

Länk till Förklädd gud på Västerås Konserthus 4 och 6 okt.

Länk till Förklädd gud på Östraboteatern i Uddevalla 10 nov.

Länk till Förklädd gud på Vara Konserthus 14 nov.

Länk till Förklädd gud på Hebeteatern i Trollhättan 17 nov.

Länk till Förklädd gud på Norrlandsoperan i Umeå 23 nov.

MEDVERKANDE

Recitatörer: Lill Lindfors (Uddevalla, Trollhättan, Vara och Umeå), Pia Johansson (Västerås)

Accordeonsolist: Lelo Nika

Sångsolister: Shadi Ali, Sanna Gibbs (Uddevalla, Trollhättan, Vara och Umeå), Hanna Husáhr (Västerås)

Vokalensemble: Shadi Ali, Linnea Andreassen (Västerås), Anders Butta Börjesson, Sanna Gibbs (Uddevalla, Trollhättan, Vara och Umeå), Alexandra Hedin, Hanna Husáhr (Västerås), Ulrika Skarby (Uddevalla, Trollhättan, Vara och Umeå), Janna Vettergren, Thomas Volle, Martin Åsander

EU-medborgare: Grafian Ciuraru, Zinica Ciuraru, Catalin Haica, Sofia Haica, Liliana Macau, Gigica Maruntelu, Retuta Maruntelu, Ioan Pruiu

Flickan i filmen: Tina Tomic, hunden i filmen: vårdhunden Otthello 

Körer/ körledare: Camerata InCantus/ Håkan Olsson Reising, Uddevalla Kammarkör/ Birgitta Brodén, Lidköping S:t Nicolai Vocalis (Vara)/ Christina Hedlund, Trollhättans Kammarkör/ Olle Zandén, Cecilia Hermansson, Björkstakören (Umeå)/ Klas Hjelte, Åsa Wendel

Orkestrar: Västerås Sinfonietta, Göteborgs Symfoniker (Uddevalla, Trollhättan och Vara) och Norrlandsoperans Symfoniorkester (Umeå)

Upphovsmakare och produktionsteam

Musik: Lars-Erik Larsson, Lelo Nika (trad)
Text: Hjalmar Gullberg
Orkesterarrangemang: Hans Holewa
Arrangemang interfolierande musik för orkester och accordeonsolist: Jonas Forssell
Musikalisk ledning & dirigent: Marie Rosenmir
Kormästare: Lone Larsen
Regi: Malin Stenberg
Scenografi, ljus och filmkoncept: Hanna Reidmar (turnéversionen innehåller anpassningar och justering av originalscenografin)
Foto: Erik Henriksson
Klippare: Isak Lindberg
Koreografi: Örjan Andersson, Anders Butta Börjesson
Dramaturg: Magnus Lindman
Produktionsledare: Christoph Fielder
Ljus & bild: Rickard Gabrielsson
Scenmästare: Nina Richter
Ljud: APM

Bilder

Janna Vettergren, Kammarkören Non Silentium, Ioan Pruiu och Retuta Marentelu sträcker ut sin arm mot publiken. Martin Åsander, Ulrika Skarby, Anders Butta Börjesson, Heddie Färdig, Sanna Gibbs, Jesper Säll, Shadi Ali och Janna Vettergren ser på Tina Tomic i en film som visas på scenen.Marcel Măcău, Zinica Ciuraru och Ioan Pruiu står på scenen tillsammans med vokalensemblen.Lill Lindfors och ensemblen dansar. Martin Åsander, Ulrika Skarby, Anders Butta Börjesson, Heddie Färdig, Sanna Gibbs, Shadi Ali och Janna Vettergren sjunger. Bakom dem spelas en film med en flicka i bild.Orkester spelar upplysta på scenenVokalensemble, EU-medborgare och Södertälje kammarkör står på scenen.Vokalensemblen och EU-medborgare sitter på scenkanten och tittar ut över publiken. Tre personer sitter på stolar på en scen med händerna på sina hjärtan. Bakom dem står en kör och sjunger.Shadi Ali står mitt på scenen och balanserar på ett ben med armarna utsträckta. Bakom honom står vokalensemblen. Svartvitt halvkroppsporträtt av Lill Lindfors i svart klänning.Svartvitt porträtt av Lelo Nika med sitt accordeonPorträtt Marie RosenmirPorträtt av Lone LarsenPorträtt av Shadi AliMatteuspassionen. Operasolist, Janna Vettergren, alt. Hanna Reidar, scenografPorträtt Örjan Andersson som regisserar Carmen Moves på Folkoperan våren 2016.Porträtt av Magnus LindmanPorträtt av Jonas Forssell

Titta

Flashmob med musik ur Förklädd gud 2017.
Gick du också förbi 100 gratisbiljetter till vårens föreställning? PR-film från 2017.
Lill Lindfors berättar om Förklädd gud.
Sång- och koreografiövningar med Lone Larsen och Södertälje kammarkör 2017.

Lev som om varje människa vore en gud

1932 upplevde Hjalmar Gullberg Grekland. Något som gjorde intryck på diktaren, som ofta återkom till den grekiska mytologin. Men på vägen dit hade han passerat Tyskland, där nazismen höll på att ta över. Året därpå, 1933, upplevde han Hitlers maktövertagande på plats i Berlin. Samma år utkom diktsamlingen Kärlek i det tjugonde seklet, där den grekiska mytologiska världen samsas med Gullbergs andra stora referens: kristendomen och i synnerhet Jesus-figuren. Uppblandningen blir total i den svit i boken som fick namnet Förklädd gud.

Guden i berättelsen är visserligen grekisk, i Gullbergs saga heter han Apollon. Men mycket av tematiken kan spåras till det kristna tänkandet. Apollon kallas också i dikten för ”den gode herden” – ett av Jesu många namn i Nya testamentet. Och det är denna figur som vandrar förklädd bland människorna. Han uppträder så oansenligt att han blir närmast osynlig. Påverkad av nazisternas fackeltåg och bokbål berättar här Gullberg en saga om människovärdet.
Vår oförmåga att se en gud när hen står framför oss, eller vår ovilja att välja mellan uppoffring framför fördel var Jesus medveten om. Enligt Matteusevangeliet beskriver Jesus för lärjungarna på Olivberget hur hans återkomst på Domens dag kommer att gestalta sig. Det kan vara värt att anföra ett längre citat och se hur för redan tvåtusen år sedan utsatthet definierades som hemlöshet, hunger, bristande klädsel, sjukdom och fängelsestraff. Jesus berättar att han ska skilja de rättfärdiga (de goda) från de orättfärdiga, och säga till de rättfärdiga:

”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.” Då kommer de rättfärdiga att fråga: ”Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?” Kungen skall svara dem: ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.”
(Matt 25:31-40)

Poängen här är inte att ”de rättfärdiga” har gett de fattiga mat och husrum. Poängen är att de behandlade de fattiga och hemlösa, ”dessa minsta”, som om de var gudomliga, trots att Gud var osynlig – eller förklädd. ”Vad ni har gjort för dem, det har ni gjort för mig.”

När Lars-Erik Larsson tonsatte Förklädd gud 1940, var verkligen Gud osynlig. Det barbari som Gullberg hade anat när han skrev dikten sju år tidigare, var nu en realitet. Andra världskriget hade börjat slita sönder Europa och nazisterna var på frammarsch. För att ytterligare förankra verket i tiden, la Gullberg till en inledande strof: ”Ej för de starka i världen men de svaga…”. En vecka efter uruppförandet ockuperade nazisterna Danmark och Norge. I takt med att Hitler la under sig allt större del av Europa, kom uppgifter om att framför allt judar och romer sattes i koncentrationsläger. Och de som inte mördades där, tvingades på flykt. Så skedde bland annat i Rumänien, där 1942 den nazistvänlige diktatorn Antonescu lät deportera landets judiska och romska befolkning.

Efter de förödande krigsåren är det inte att undra på att Hjalmar Gullberg gjorde slut med Gud. 1952 skriver han i diktsamlingen Dödsmask och lustgård:

Jag trodde på en gud men han visste det inte,
han fick aldrig veta att jag trodde på honom
ännu många år efter han var död.

Gullberg tog livet av sin gud. Men det var religionens Gud, den som befunnit sig på stort avstånd från oss. I Förklädd gud säger han ”Tro ej att någonsin en gud kan dö./Han går förbi dig, men din blick är slö”. Här är guden både hjälparen och den som blir hjälpt. Det finns en gud inom oss alla. Det gudomliga som borde skänka varje människa samma rätt att vara oantastbar.
Så kanske handlar det i dessa gudlösa tider inte om att leva som om det fanns en Gud – utan om att leva som om varje människa var en gud.

                                                                                       Magnus Lindman, dramaturg

 

Lyssna

Avsnitt 29 av Operapodden - Förklädd gud

Regissören Malin Stenberg och scenografen Hanna Reidmar berättar om arbetet bakom föreställningen Förklädd gud som visas på Folkoperan t.o.m. 26 mars 2017. De har arbetat mycket filmiskt och förklarar varför. Förklädd gud är en lyrisk svit av Hjalmar Gullberg och Lars-Erik Larsson som handlar om medmänsklighet. I Malin Stenbergs uppsättning vänder hon blicken mot en grupp som ofta är osynlig i samhället; EU-medborgarna på våra gator.

Lyssna på avsnitt (soundcloud.com)